Gilbert O'Sullivan var en medioker Vaudeville-artist på 70-talet. Melodierna han skrev lockade varken librettister eller operahus att sätta upp några musikdramatiska föreställningar med O'Sullivan's låtar.

Hans djupsinniga och analytiska beskrivning av t.ex. äktenskapet, skildrad i stycket "Matrimony" lovade förvisso gott, men styckets durata på endast 3:18 minuter medgav inte för tenoren att ens hinna göra sin entré, innan stycket var slut, än mindre hela ensemblen.

Karriärsutsikterna tedde sig dystra och Gilberts ekonomi var körd i botten, då han en dag kom i kontakt med Dr Phil D Morris på Genialische Institute Dortmünds.

Dr Morris hade nyligen publicerat en uppsats om den forskning kring celldelning som han och hans kollegor genomfört på institutet. O'Sullivan blev omedelbart intresserad och anmälde sitt intresse att personligen delta i försöken, mot en viss ersättning.

Forskarna gjorde framsteg i sina experiment och mödorna gav snart resultat då Gilbert O' Sullivan en dag kunde dela upp sig i W.S. Gilbert samt Arthur Sullivan. Och plötsligt hopade sig engagemangen från de riktigt stora scenerna.